2. Skapa
9 av 10 höjer betygen Få personlig läxhjälp

Vill du ta dina betyg till nästa nivå? En certifierad privatlärare hjälper dig att få en djupare förståelse i ämnena och förbättra studieteknik och planering.

Läs mer

Skapa

Innan du fortsätter gäller det att du har uppfyllt punkterna i steg 1: Samla in fakta. Skapandeprocessen kan delas in i tre nivåer:

  1. Disponera
  2. Formulera
  3. Finslipa

Disponera

Här ska du bestämma vad som ska tas upp i talet, och i vilken ordning. Du behöver inte komma på formuleringar än, bara vilka fakta du ska använda.

  1. Öppna ett nytt dokument och klistra in alla dina fakta så att du har kvar ett orört faktadokument att gå tillbaka till.
  2. Gruppera de fakta du tycker hänger samman. Bara för att de inte har en klar koppling kan de ändå hänga samman. Anteckna de kopplingar du kan göra. Låt fantasin flöda. Ett bra knep är att tänka i listor, t.ex. ”det finns 3 sätt att beskriva Kalle…” eller ”det finns 3 argument emot…”.
  3. Stryk de fakta som du inte kan knyta ihop på något vis.
  4. Rangordna dina fakta både mellan och inom grupperna. Nedanstående frågeformulär kan vara till hjälp:
    FörklaringLatinsk/grekisk benämningExempel
    Motsatser.AntitesUpp som en sol, ner som en pannkaka”
    Kombination av motsatta ord och uttryck som.Oxymoron”Det var en talande tystnad
    Skenbar motsägelse.Paradox”Det oövervinnerliga sovjetiska laget förlorade mot Sverige”
    Huvudsaken är vad du tycker. Har du svårt att bestämma dig vilken information som är bättre än den andra – fråga en förälder eller kompis.
  5. Bestäm inledning. Vilka av dina fakta kan fånga uppmärksamheten direkt? Om du har svårt att bestämma dig – välj de bäst rankade fakta som du har lättast att fantisera vidare om. Sätt dem överst i dokumentet.
  6. Bestäm avslutning. Vilka av dina fakta poängterar ditt syfte/din tes bäst? Om du har svårt att bestämma dig – använd samma fakta som i inledningen. Bra tal knyter ofta ihop lösa ändar som har presenterats i inledningen. Sätt dina valda fakta nederst i dokumentet.
  7. Försök flytta/ordna dina övriga fakta mellan din inledning och avslutning så att allting håller ihop (finns en röd tråd). Finns det några mjuka övergångar, eller kan du skapa några? Ett bra tal har ofta sina starkaste fakta i början och i slutet. Informativa tal och hyllningstal kan struktureras på många olika vis. En argumentation brukar följa nedanstående mall:

a) inledning, s.k. anslag b) bakgrundsfakta, dvs. det som behövs för att överhuvudtaget förstå vad du talar om c) hotbilder som tesen kan lösa d) lösning, dvs. tesen e) positiva konsekvenser, argument för din tes f) negativa konsekvenser, motargument till tesen g) avslutning, s.k. avtoning.

  1. Stryk de fakta inte går att knyt ihop.

Tänk på att disponering inte handlar om att skriva om eller formulera någonting. Det handlar enbart om att få en struktur på all fakta man har samlat.

Formulera

När du vet vad som ska finnas med och i vilken ordning gäller det att komma på ett bra sätt att formulera innehållet.

  1. Öppna ett nytt dokument och klistra in dina disponerade fakta så att du har kvar ett orört disponeringsdokument att gå tillbaka till.
  2. Använd ett enkelt språk och undvik att gå in på detaljer och namn om det inte är absolut nödvändigt. Hur hade du uttryckt dig i normalfallet för dem som lyssnar?
  3. Skriv inledningen, dvs. formulera dina tidigare valda fakta. Fundera på hur du kan formulera dem så att de fångar åhörarnas uppmärksamhet. Det kan t.ex. vara en spännande kort berättelse, ett kontroversiellt uttalande eller en stark interaktion med publiken. Låt det gärna vara lite mystiskt och gör det till en cliffhanger som du besvarar först som slutkläm på talet. Syfte eller tes ska inte berättas under inledningen.
  4. Skriv avslutningen, dvs. formulera dina tidigare valda fakta. Hur kan du uttrycka det så att det klart visar ditt syfte/tes samtidigt som det är minnesvärt? Om du har valt att göra inledningen till en cliffhanger ska du här ge slutet. Tänk på att det ofta är de sista meningarna som folk kommer ihåg. Ett tips för att göra avslutningen minnesvärd är att uppmana publiken till någon typ av aktivitet, t.ex. att skriva på en lista eller att träffas igen.
  5. Gå tillbaka till inledningen och skriv nu talet i kronologisk ordning, dvs. den ordning som du disponerade dina fakta. Hur kan du omformulera dina fakta så att det blir flyt i texten? Se till att det finns en röd tråd från inledning till avslutning.

Formulering handlar om att göra ett grovt första utkast. Det viktiga är alltså att dina fakta hänger samman och att du har en klar idé för inledningen och avslutningen.

Finslipa

  1. Fortsätt i samma dokument som tidigare.
  2. Se över språket i ditt tal. De ord och formuleringar som du använder ska framföra dina åsikter och känslor på rätt sätt. Tänk på att en enda sak kan uttryckas på ofantligt många olika sätt. Hur uppfattar du t.ex. följande människa?
  • Han tog tag i min arm och tittade mig i ögonen.
  • Han rev tag i min arm och spände sina glödande ögon i mig.
  • Han smekte min arm och lät sin blick vandra uppåt tills den nådde mina ögon.
  1. Om du ska hålla en argumentation – tänk över vilka olika känslor de olika argumenten kan väcka. Framhäv de känslor som främjar din tes.
  2. Se över den röda tråden i ditt tal. Är övergångarna mjuka och lätta att följa? Var inte rädd för att kasta om ordningen i talet om du kommer på en bättre följd.
  3. Se över om du har alla fakta som behövs. Det viktiga är att åhörarna förstår syftet/poängen med talet. Om du har några kunskapsluckor – leta först i ditt faktadokument, därefter på internet eller i böcker.
  4. Ta bort onödiga ord och namn. Har åhörarna verkligen nytta av namnet? Håll dig till få och simpla alternativ. Tumregler:
  • Utelämna namn/benämningar som inte återkommer minst 3 gånger.
  • Om åhörarna inte absolut behöver veta namnet för att förstå och om namnet inte förstärker det du vill framföra: Stryk det!
  1. Lägg till retoriska knep, och se om du kan formulera om någon mening så att den blir mer retoriskt ”tilltalande”. Se separat lista över användbara figurer. Det viktigaste är att låta din fantasi flöda. Ett vanligt knep är s.k. retoriska frågor (erotema). Genom att kombinera ihop flera i följd kan du bl.a. framställa ett påstående som en självklarhet: ”Är min åsikt rätt? Är solen gul? Är påven katolik?”
  2. Att ha en tydlig interaktion med publiken är ett bra sätt att behålla allas uppmärksamhet. Det kan ske t.ex. genom att ställa frågor till publiken, både retoriska och ”vanliga” frågor, men även en så banal sak som att titta upp mot åhörarna är viktigt (mer om det i del fyra: Framföra).
  3. Se över stämningen i talet, och se till att den passar för tillfället och åhörarna. Stryk alla interna skämt som inte gäller samtliga åhörare. Framställ dig själv som en sympatisk person med bra självförtroende i ämnet. Fraser som ”Jag är ingen van talare…” är helt förbjudna.
  4. Lägg till eventuella hjälpmedel. Kan din poäng framföras bättre genom t.ex. en bild? Det ska vara lätt att följa med, men dra inte uppmärksamheten ifrån dig själv.
  5. Skriv om eller stryk alla meningar som känns konstiga eller krystade. Retoriska knep är enbart bra om de låter naturliga i talet.
  6. Se till att talet håller sig inom eventuella tidsbegränsningar. Läs igenom talet i en lugn takt och ta tiden. Lägg till 20 %. Om det är precis på gränsen behöver du inte göra något.
  • Om det är alldeles för kort: Finns det någon rolig beskrivning/händelse eller information som du har tagit bort? Lägg till!
  • Om det är alldeles för långt: Finns det något som inte är absolut nödvändigt? Stryk!
  1. Gå igenom listan i ett svep tills alla punkter är uppfyllda samtidigt.
Allmänt: Finslipa

Denna nivå är helt avgörande för hur bra resultatet blir och vilket betyg du får om du skriver talet som en skoluppgift. Hur många gånger man har gått över och finslipat talet är direkt jämförbart med betyget. Har du svårt att bestämma dig om du ska ändra något – fråga en förälder eller kompis. Nedanstående checklista kan utgöra tumregler för när du bör känna dig klar:

  • Är min tes/mitt syfte glasklart för åhörarna?
  • Fångar min inledning definitivt uppmärksamheten?
  • Är den röda tråden tydlig, dvs. hänger allting ihop utan oklarheter?
  • Är min avslutning minnesvärd?
  • Är det anpassat efter mina åhörare?
  • Kan man förstå allting i talet utan några förkunskaper?
  • Är det ett bra språk, dvs. enkelt samtidigt som det är välformulerat?
  • Har jag minst lika många retoriska knep som jag har styckesindelningar i talet?
  • Väcker det starka känslor hos åhörarna?
  • Integrerar jag åhörarna i det jag säger?
  • Håller jag mig inom eventuella tidsbegränsningar?

En argumentation är färdig när de olika delarna väcker följande reaktioner hos åhörarna:

a) Anslag: Det här verkar oerhört intressant… b) Bakgrundsfakta: Talaren verkar vara väldigt påläst… Det här hade jag ingen aning om… c) Hotbilder: Talaren verkar vara väldigt empatisk… Usch, det här måste vi ändra på… Herregud, jag känner igen det, men jag börjar se en lösning… d) Tesen: Ja, exakt den lösningen… e) Positiva konsekvenser, argument för tesen: Det tror jag med… f) Negativa konsekvenser, dvs. motargument: Det är visserligen sant, men talaren har en poäng… g) Avslutning/avtoning: Oj, nu är det slut… Talaren har faktiskt rätt…

Tänk på att bemöta motargument med lugn och respekt i ditt argumenterande tal. Syftet med att ha med motargument i talet är att visa att du är påläst och ser både för- och nackdelar, men att övertyga publiken om att det positiva överglänser det negativa. Det inger förtroende att inte bara utelämna motargumenten.

Få toppresultat med en personlig studiecoach från läxhjälp.nu

Höj betygen och stärk motivationen!

Kontakta oss nu för mer information

Kom igång med läxhjälp idag!

Läxhjälp.nu logotyp

Så behandlar vi dina personuppgifter säkert

Personlig privatlärare
  • Läxhjälp i hela Sverige
  • Läxhjälp hemma eller online
  • Läxhjälp för alla nivåer
  • Börja med en prova-på-lektion
  • Ingen bindningstid
  • 9 av 10 når sina studiemål
  • Nöjdhetsgaranti